Husaby
mellan kungens säte och biskopens stol
Husaby
mellan kungens säte och biskopens stol
Husaby, beläget vid foten av Kinnekulle i Västergötland, är en plats som genomsyras av Sveriges äldsta historia. Här sägs Olof Skötkonung ha döpts omkring år 1000, och platsen har länge varit en centralpunkt för både kyrklig och världslig makt. Trots dess historiska betydelse finns det fortfarande många obesvarade frågor om dess roll under olika epoker. Därför är det kommande arkeologiska forskningsprojektet i Husaby så spännande – det har potential att avslöja nya insikter om platsens historia och dess invånare.
Bakgrund
Husaby – Porten till Sveriges tidiga historia
Vid foten av Kinnekulle i Västergötland ligger Husaby, en plats där Sveriges historia tagit form. Här, bland kyrkoruiner, källor och gamla borgmurar, möts myter och verklighet. Husaby är en av Sveriges mest symboliska historiska platser, känd som platsen där Olof Skötkonung, Sveriges första kristna kung, döptes omkring år 1000. Men Husaby är mycket mer än så – det är en knutpunkt där religion, politik och makt sammanflätats genom århundradena.
Idag står vi inför en unik möjlighet att avslöja ännu fler hemligheter om denna historiska plats. Med hjälp av modern arkeologi och teknik kan vi gräva djupare i Husabys förflutna och få svar på frågor som länge fascinerat historiker.
Olof Skötkonung och Sveriges kristnande
Det mest ikoniska med Husaby är dess koppling till Sveriges kristnande. Enligt traditionen döptes Olof Skötkonung här vid en källa av den engelske missionären Sankt Sigfrid. Dopet markerade en historisk brytpunkt där Sverige började sin övergång från hedendom till kristendom.
Denna händelse var mer än bara ett religiöst beslut – det var ett politiskt drag som stärkte banden mellan Sverige och den kristna världen, särskilt med de tyska och engelska kyrkorna. Kungamakten och kyrkan blev sammanflätade, och Husaby blev en central plats för den nya kristna maktstrukturen.
Husaby kyrka – En av Sveriges äldsta stenkyrkor
Som en symbol för den kristna eran uppfördes Husaby kyrka under tidigt 1100-tal, och den är en av Sveriges äldsta stenkyrkor. Kyrkan har ett massivt västtorn, vilket är ovanligt i svenska kyrkor, och det tros ha varit en del av en tidig biskopsborg.
Inuti kyrkan finns fortfarande målningar och skulpturer från medeltiden, som vittnar om dess långa historia som en central plats för både tro och makt. Husaby kyrka var sannolikt en av de första biskopssätena i Sverige, vilket ytterligare förstärker platsens betydelse under den tidiga medeltiden.
Biskopsborgen – Kyrklig och världslig makt i symbios
I närheten av kyrkan ligger ruinerna av Husaby biskopsborg, en av Sveriges äldsta biskopsresidens. Under medeltiden fungerade denna borg som ett administrativt och politiskt centrum, där biskoparna hade stor makt över området.
Biskopsborgens exakta omfattning är fortfarande okänd, men genom kommande arkeologiska utgrävningar hoppas forskarna kunna fastställa:
•Hur stor borgen faktiskt var.
•Vilka som bodde där och hur de levde.
•Hur den påverkade den lokala och nationella maktstrukturen.
Om vi kan kartlägga borgen och dess historia, kan det ge en djupare förståelse för kyrkans inflytande i det medeltida Sverige.
Arkeolog
Projektledande Arkeolog
Anna Nyqvist Thorsson
Anna är fil. dr. i arkeologi och har arbetat med olika forskningsprojekt sedan 2000. Idag är hon, tillsammans med kollegan Annelie Nitenberg, verksamhetsledare på Västsvensk arkeologi och ansvarig för såväl forskning som konsultuppdrag. Hennes tidigare forskningsprojekt har framför allt handlat om yngre järnålder och tidig medeltid, med undersökningar av allt från vendel- och vikingatida boplatslämningar och gravar till medeltida stadslager, kyrkplatser och exklusiva gravmonument från 1200-talet.
Drivkraften har alltid varit en vilja att förstå människan bakom tingen och lämningarna i landskapet. Och relationen mellan människan och de fysiska saker hon omger sig med.
Genom en inventering och dokumentation av liljestenar och stavkorshällar kom intresset att riktas mot medeltida gravmonument och kristen begravningspraktik i framför allt Vänerlandskapet.
I synnerhet har hon intresserat sig för gravmonumentens sociala aspekter, hur de blev en del av en monumentalisering av landskapet under medeltiden och hur de fungerade i sociopolitiska strategier. Detta blev också ämnet för hennes avhandling som färdigställdes 2021.
Projektplan
rojektet genomförs i samarbete mellan Västergötlands Museum, Västsvensk Arkeologi, Föreningen Historiana, Sveriges Metallsökarförening, Husaby Hembygdsförening och Götene Kommun. Projektledande arkeolog är Anna Nyqvist Thorsson på Västsvensk Arkeologi.
Mål
Genom Husabyprojektet vill vi söka efter och ta till vara de bortglömda spåren efter människors närvaro och handlingar i landskapet. Vi vill ta reda på mer om platsens skiftande funktion och gestaltning under olika tidsperioder.
Genom resultaten kommer förhoppningsvis en annan sida av Husabys historia kunna berättas, en historia som inte enbart är präglad av närvaron av politiska och religiösa makthavare.
Tidplan
Efter en inledande metalldetektorsökning fortsätter arbetet i Husaby med en undersökning av det södra gravmonumentet framför västtornet. Utgrävningen under monumentets lockhäll kommer att genomföras under september 2023.
Nästa arbetsmoment blir en planerad georadarundersökning av marken under västtornets golv för att söka efter gravläggningar i tornkammaren. Sådana gravar har generellt uppfattats som stiftargravar.
Vidare kommer delar av kyrkogården att undersökas med georadar. I första hand är det ytan söder om kyrkan som står i fokus eftersom vi misstänker att det här kan finnas okända gravmonument under jord.
Under våren 2024 hoppas vi kunna genomföra ytterligare en metalldetektoravsökning av åkern mellan borgen och kyrkan.
Hösten 2024 planeras för en undersökning av ytan runt de två stora stolphål som undersöktes 2014. Syftet är att klarlägga om de ingått i en byggnad.
Målet är att under hösten 2024 även undersöka den grav som ligger delvis under västtornets grundmur.
Metod
Metoderna har varierat inom projektet.
Arkeologisk utgrävning
En arkeologisk utgrävning är en metodisk och noggrant planerad undersökning där man genom grävning frilägger, dokumenterar och tolkar spår efter människors aktiviteter i det förflutna. Målet är att förstå vad som hänt på platsen, när det skedde och hur olika händelser hänger ihop.
Arbetet innebär att man steg för steg tar fram och beskriver lämningar som till exempel eldstäder, avfallsgropar, stolphål, jordlager, kulturlager, verkstadsytor eller gravar. Varje lager och varje lämning ses som en del av en större berättelse – och genom att tidsmässigt ordna dem kan arkeologerna rekonstruera platsens utveckling från olika perioder.
Dokumentationen är central: allt fotograferas, mäts, ritas och registreras innan det tas bort. Prover samlas in för analyser, som kan ge information om datering, miljö, matvanor, hantverk och mycket annat.
Syftet är inte bara att hitta föremål, utan att förstå människors liv och verksamheter: hur de byggde, arbetade, bodde, rörde sig och brukade landskapet.
Alla arkeologiska undersökningar leds av en utbildad arkeolog som är knuten till en auktoriserad arkeologisk verksamhet, ofta kopplad till ett läns- eller regionmuseum. Fynd och dokumentation tas alltid om hand och bevaras på museum enligt kulturmiljölagen.
Metallsökning
Metod för att med metalldetektorer lokalisera metall. Metallsökningarna genomförs av föreningen Historiana tillsammans med medlemmar i Sveriges Metallsökarförening. Ytor mellan kyrkan och biskopsborgen indelas med GPS i rutor om 50×50 meter och avsöks metodiskt med metallsökare.
Georadarundersökning
Georadarundersökning
Med hjälp av georadar kan man upptäcka/lokalisera samt kartlägga nedgrävda föremål/strukturer och övriga marklager. Platsen för undersökningarna är västtornets golv för att fastställa eventuell förekomst av gravar under golvet, marken i direkt anslutning till kyrkan samt delar av fälten kring Husaby.
Fältarbetet
Kostnadsbudget
Donationer & Sponsorer
Tetsrae detta
Donationer för detta projektet är stängt!
Vill du hjälpa oss med generella donationer som inte är kopplat till projektet Husaby, klicka här.
Resultat & Upptäkter
Husaby på Kinnekulle
Husaby ligger på kanten av Kinnekulle med en bebyggelse som formerats utmed platåns kant. Byn omges av åkermark och i närområdet finns flera fornlämningar, främst i form av gravar från järnålder. Husaby utmärker sig genom den rika förekomsten av runristade tidigkristna gravmonument från början och mitten av 1000-talet, men också genom att platsen under de följande århundradena laddas med flera spektakulära monument. Här kan nämnas kyrkans magnifika västtorn, en borganläggning och påkostade gravmonument från 1100- och 1200-talen.
Husaby intar en särställning genom sin koppling till såväl den tidiga riksbildningen som framväxandet av en mer självständig kyrklig organisation. Genom skriftliga källor förknippas Olof Skötkonung, i Äldre Västgötalagen omnämnd som den första kristna kungen, med Husaby (född senast början av 980-talet och död omkring 1022). Efter att ha döpts i en källa på platsen skänkte han byn till biskopsstolen. Två olika vattenkällor har i traditionen också pekats ut som ”dopkällor” där kungen skall ha kristnats.
Kyrkans särpräglade västtorn har runda, flankerande trapplopp och det uppfördes sannolikt under 1100-talets första årtionden. Inom det tidiga svenska riket har det endast sin motsvarighet i västtornet i Örberga kyrka i Östergötland. Tillsammans med den medeltida biskopsborgen har de fysiska spåren i landskapet stärkt Husabys ställning som riksintressant kulturmiljö.
Arkeologiska undersökningar har gjorts vid flera tillfällen och på olika platser i Husaby under de senaste dryga hundra åren. Detta har fördjupat kunskapen om människors närvaro och handlingar på platsen, men nya insikter väcker också nya frågor. Vilken roll spelade egentligen monumenten i den tidiga medeltidens Husaby och i maktens topografi i det nya rike som sakta växte fram? Arkeologiska undersökningar kan ge ett gammalt, känt material ny relevans och ge nya svar.
Projektet
Under våren 2023 initierades ett nytt forskningsprojekt om Husaby. Västergötlands museum är huvudman för projektet och det drivs tillsammans med Västsvensk arkeologi. Samarbetspartners är också föreningen Historiana, Husaby hembygdsförening och Götene kommun.
Projektet är ett arkeologiskt forskningsprojekt om en boplats som under yngre järnålder utvecklas till en tidigmedeltida kungsgård och så småningom blir arena för Skarabiskopens storskaliga manifestationer. Husaby nämns i historiska källor och vi vet att platsen spelade en betydande roll då en av våra tidigaste kristna kungar, Olof Skötkonung, samlade makten och ett rike började formeras. Genom de skriftliga källorna och den sena medeltidens borganläggning är kungamakt och kyrka tydligt närvarande i landskapet och platsens historia, men detta är också källmaterial som tenderar att styra och till och med låsa våra uppfattningar om platsen. Vi riskerar att förbise spår efter andra aktörer och grupper i samhället under perioden.
I projektet vill vi ta reda på mer om platsens skiftande funktion och gestaltning under olika tidsperioder. Nya undersökningar kan bidra till att fånga upp bortglömda spår efter människors handlingar och närvaro i landskapet, en närvaro som skriftliga källor och monumentala konstruktioner inte låter oss ta del av.
Ett första steg har varit att göra en metalldetektorundersökning av ytan mellan borgen och kyrkan. Förhoppningen var att metallföremålen skulle visa på olika aktiviteter i området och vara möjliga att relatera till den tidsmässigt och rumsligt flerskiktade bebyggelse som hittills framträder i Husaby. Målet var att hitta föremål som berättar om människors vardag på platsen under olika tidsperioder.
Några av de föremål som hittades med metalldetektor var förgyllda spännen, engelska mynt, handelsvikter och bitsilver från vikingatid och början på 1000-talet. Fynden hittades i närheten av två djupa stolphål med bevarade rester efter ekstolpar. Stolphålen har daterats till 800-tal eller tidigt 900-tal och vi tror att de kan ha ingått i en större byggnad på en boplats från vikingatiden. Tillsammans med fynden antyder stolphålen att det handlar om en boplats med hög social status.
Varför ska vi då gräva i Husaby? Ja, svaret är kanske att Husaby på Kinnekulle är välkänt i samtidens historieskrivning, men kunskapen om platsen, spåren i landskapet och människorna som levde där för 1000 år sedan är märkligt begränsad.
Undersökningar 2023
Redan för nästan hundra år sedan grävde Axel Forssén under monumenten framför tornet. Han fann flera intakta gravar, men de uppfyllde inte Forsséns och samtidens förväntningar på hur en så påkostad grav borde vara utformad. Istället drogs slutsatsen att monumenten måste ha flyttats till sin nuvarande plats framför tornet. Idag kastar ny forskning om 1100- och 1200-talens gravmonument ljus över de gamla grävresultaten och det vi trodde oss veta om gravarna i Husaby.
Efter undersökningen 1928 återdeponerades skeletten i jorden under monumentet. Målsättningen med den förnyade undersökningen är att nya tekniska analyser av skelettmaterialet ska kunna ge svar på frågan om det södra gravmonumentet trots allt står på sin ursprungliga plats. Om så är fallet kan graven ge viktig kunskap om 1100- och 1200-talens begravningspraktik, men också om släktskapsrelationer, livsstil och levnadsförhållanden inom den sociala eliten under perioden. I förlängningen är målsättningen att en ökad kunskap om elitens begravningspraktik under högmedeltid kan problematisera bilden av Husaby som dominerat av biskopens närvaro efter att Olof Skötkonung under tidigt 1000-tal enligt traditionen donerat kungsgården till biskopsstolen.
En annan viktig sak att undersöka är om det finns gravar under västtornets golv. I Örberga kyrkas västtorn, nära på samtida med Husabytornet, har vad man uppfattat som patronatsgravar tillika stormannagravar, påträffats under torngolvet. Genom en undersökning med georadar kan vi möjligen få reda på om motsvarande gravar också finns i Husaby, vilket öppnar för en ny diskussion om tornets funktion och roll i lokalsamhället. Med georadar kan vi också undersöka kyrkogården för att om möjligt hitta spår efter tidigmedeltida, monumentala gravläggningar, vilket i sig blir en viktig kunskap för projektet. Undersökningen med georadar är hittills ofinansierad, men med gemensamma krafter kan den kanske genomföras redan i höst.
Höstens undersökning i Husaby innefattar även metalldetektoravsökning av åkerytorna mellan biskopsborgen och kyrkan. Syftet är att genom metallföremålen identifiera spår efter olika aktiviteter i området och i synnerhet i närheten av den plats där de stora stolphålen påträffades. Förhoppningen är att hitta föremål som vittnar om olika aktiviteter och människors vardag. Det kan vara prestigefyllda klenoder, rester efter handelsutbyte och hantverk, men också föremål från vardagliga göromål.
Genom Husabyprojektet vill vi söka efter och ta till vara bortglömda spår efter människors närvaro och handlingar i landskapet. Vi vill ta reda på mer om platsens skiftande funktion och gestaltning under olika tidsperioder. Genom resultaten kommer förhoppningsvis en annan sida av Husabys historia kunna berättas, en historia som inte enbart är präglad av närvaron av politiska och religiösa makthavare.