Husaby

mellan kungens säte och biskopens stol

Ett projekt om monumentens roll i maktens landskap

Husaby på Kinnekulle

Husaby ligger på kanten av Kinnekulle med en bebyggelse som formerats utmed platåns kant. Byn omges av åkermark och i närområdet finns flera fornlämningar, främst i form av gravar från järnålder. Husaby utmärker sig genom den rika förekomsten av runristade tidigkristna gravmonument från början och mitten av 1000-talet, men också genom att platsen under de följande århundradena laddas med flera spektakulära monument. Här kan nämnas kyrkans magnifika västtorn, en borganläggning och påkostade gravmonument från 1100- och 1200-talen.

Husaby intar en särställning genom sin koppling till såväl den tidiga riksbildningen som framväxandet av en mer självständig kyrklig organisation. Genom skriftliga källor förknippas Olof Skötkonung, i Äldre Västgötalagen omnämnd som den första kristna kungen, med Husaby (född senast början av 980-talet och död omkring 1022). Efter att ha döpts i en källa på platsen skänkte han byn till biskopsstolen. Två olika vattenkällor har i traditionen också pekats ut som ”dopkällor” där kungen skall ha kristnats.

Kyrkans särpräglade västtorn har runda, flankerande trapplopp och det uppfördes sannolikt under 1100-talets första årtionden. Inom det tidiga svenska riket har det endast sin motsvarighet i västtornet i Örberga kyrka i Östergötland. Tillsammans med den medeltida biskopsborgen har de fysiska spåren i landskapet stärkt Husabys ställning som riksintressant kulturmiljö.

Arkeologiska undersökningar har gjorts vid flera tillfällen och på olika platser i Husaby under de senaste dryga hundra åren. Detta har fördjupat kunskapen om människors närvaro och handlingar på platsen, men nya insikter väcker också nya frågor. Vilken roll spelade egentligen monumenten i den tidiga medeltidens Husaby och i maktens topografi i det nya rike som sakta växte fram? Arkeologiska undersökningar kan ge ett gammalt, känt material ny relevans och ge nya svar.

Projektet

Under våren 2023 initierades ett nytt forskningsprojekt om Husaby. Västergötlands museum är huvudman för projektet och det drivs tillsammans med Västsvensk arkeologi. Samarbetspartners är också föreningen Historiana, Husaby hembygdsförening och Götene kommun.

Projektet är ett arkeologiskt forskningsprojekt om en boplats som under yngre järnålder utvecklas till en tidigmedeltida kungsgård och så småningom blir arena för Skarabiskopens storskaliga manifestationer. Husaby nämns i historiska källor och vi vet att platsen spelade en betydande roll då en av våra tidigaste kristna kungar, Olof Skötkonung, samlade makten och ett rike började formeras. Genom de skriftliga källorna och den sena medeltidens borganläggning är kungamakt och kyrka tydligt närvarande i landskapet och platsens historia, men detta är också källmaterial som tenderar att styra och till och med låsa våra uppfattningar om platsen. Vi riskerar att förbise spår efter andra aktörer och grupper i samhället under perioden.

I projektet vill vi ta reda på mer om platsens skiftande funktion och gestaltning under olika tidsperioder. Nya undersökningar kan bidra till att fånga upp bortglömda spår efter människors handlingar och närvaro i landskapet, en närvaro som skriftliga källor och monumentala konstruktioner inte låter oss ta del av.

Ett första steg har varit att göra en metalldetektorundersökning av ytan mellan borgen och kyrkan. Förhoppningen var att metallföremålen skulle visa på olika aktiviteter i området och vara möjliga att relatera till den tidsmässigt och rumsligt flerskiktade bebyggelse som hittills framträder i Husaby. Målet var att hitta föremål som berättar om människors vardag på platsen under olika tidsperioder.

Några av de föremål som hittades med metalldetektor var förgyllda spännen, engelska mynt, handelsvikter och bitsilver från vikingatid och början på 1000-talet. Fynden hittades i närheten av två djupa stolphål med bevarade rester efter ekstolpar. Stolphålen har daterats till 800-tal eller tidigt 900-tal och vi tror att de kan ha ingått i en större byggnad på en boplats från vikingatiden. Tillsammans med fynden antyder stolphålen att det handlar om en boplats med hög social status.

Varför ska vi då gräva i Husaby? Ja, svaret är kanske att Husaby på Kinnekulle är välkänt i samtidens historieskrivning, men kunskapen om platsen, spåren i landskapet och människorna som levde där för 1000 år sedan är märkligt begränsad.

Undersökningar 2023

Redan för nästan hundra år sedan grävde Axel Forssén under monumenten framför tornet. Han fann flera intakta gravar, men de uppfyllde inte Forsséns och samtidens förväntningar på hur en så påkostad grav borde vara utformad. Istället drogs slutsatsen att monumenten måste ha flyttats till sin nuvarande plats framför tornet. Idag kastar ny forskning om 1100- och 1200-talens gravmonument ljus över de gamla grävresultaten och det vi trodde oss veta om gravarna i Husaby.

Efter undersökningen 1928 återdeponerades skeletten i jorden under monumentet. Målsättningen med den förnyade undersökningen är att nya tekniska analyser av skelettmaterialet ska kunna ge svar på frågan om det södra gravmonumentet trots allt står på sin ursprungliga plats. Om så är fallet kan graven ge viktig kunskap om 1100- och 1200-talens begravningspraktik, men också om släktskapsrelationer, livsstil och levnadsförhållanden inom den sociala eliten under perioden. I förlängningen är målsättningen att en ökad kunskap om elitens begravningspraktik under högmedeltid kan problematisera bilden av Husaby som dominerat av biskopens närvaro efter att Olof Skötkonung under tidigt 1000-tal enligt traditionen donerat kungsgården till biskopsstolen.

En annan viktig sak att undersöka är om det finns gravar under västtornets golv. I Örberga kyrkas västtorn, nära på samtida med Husabytornet, har vad man uppfattat som patronatsgravar tillika stormannagravar, påträffats under torngolvet. Genom en undersökning med georadar kan vi möjligen få reda på om motsvarande gravar också finns i Husaby, vilket öppnar för en ny diskussion om tornets funktion och roll i lokalsamhället. Med georadar kan vi också undersöka kyrkogården för att om möjligt hitta spår efter tidigmedeltida, monumentala gravläggningar, vilket i sig blir en viktig kunskap för projektet. Undersökningen med georadar är hittills ofinansierad, men med gemensamma krafter kan den kanske genomföras redan i höst.

Höstens undersökning i Husaby innefattar även metalldetektoravsökning av åkerytorna mellan biskopsborgen och kyrkan. Syftet är att genom metallföremålen identifiera spår efter olika aktiviteter i området och i synnerhet i närheten av den plats där de stora stolphålen påträffades. Förhoppningen är att hitta föremål som vittnar om olika aktiviteter och människors vardag. Det kan vara prestigefyllda klenoder, rester efter handelsutbyte och hantverk, men också föremål från vardagliga göromål.

Genom Husabyprojektet vill vi söka efter och ta till vara bortglömda spår efter människors närvaro och handlingar i landskapet. Vi vill ta reda på mer om platsens skiftande funktion och gestaltning under olika tidsperioder. Genom resultaten kommer förhoppningsvis en annan sida av Husabys historia kunna berättas, en historia som inte enbart är präglad av närvaron av politiska och religiösa makthavare.

Våra mycket betydelsefulla samarbetspartners, som är avgörande för Projektet i Husaby. Utan deras engagemang och stöd hade detta projekt inte haft de förutsättningar som vi behöver för att nå det resultat som vi söker i Husaby.

Samarbetspartners

Stöd till projektet

Vi uppskattar och är tacksamma för alla donationer, stora som små detta bidrar till vårt gemensamma mål att göra projektet möjligt och framgångsrikt. Er generositet gör skillnad i vår strävan att nå våra mål.
Tack för ert stöd.