Jag är fil.lic. i arkeologi och avslutar snart min doktorsavhandling om det vikingatida Kungahälla. Där har jag bedrivit undersökningar sedan år 2000 och bl.a. funnit en 500m2 stor hallbyggnad, en av de största i Norden. Utöver Kungahälla har jag ett brinnande intresse för Bohusläns historia och förhistoria och framför allt av förhistoriska handelsplatser. Vid det vikingatida Kungahälla har vi funnit en vendel/vikingatida handelsplats, hittills den enda i Bohuslän.

Jag är även initiativtagare till projektet om Greby handelsplats från romersk järnålder, 300-tal e.Kr., och kanske den äldsta i Skandinavien. Jag är övertygad om att det har funnits ett antal förhistoriska handelsplatser längs Bohuskusten, och Köpestad i Svarteborgs socken och vid ”den inre leden” kan mycket väl vara en av dem.

Ulf Ragnesten är arkeolog till yrket. Har arbetat med arkeologiska exploateringsundersökningar på Riksantikvarieämbetet och sedan 1991 på Göteborgs stadsmuseum. Skrev 1996 licentiatuppsats med titeln ”Bruk av järn i västsvensk förhistoria”. Disputerade 2007 på doktorsavhandlingen ”Individ och kollektiv i förromersk järnålder”. Har skrivit om brons- och järnåldersmaterial i vetenskapliga artiklar.

Ulf har varit ledare för många arkeologiska utredningar, förundersökningar och slutundersökningar. Han har också utfört vetenskapliga projekt såsom gravfälts- och boplatsundersökningar med vetenskaplig inriktning. Det har varit i Östra Änghagen (2010) och Skändla (2012-2016) i Göteborg. Ulf deltog även i Göteborgs universitets undersökningar i Ytterby och drev senare (2018) projektet vidare i Stadsmuseets regi.

Simon har arbetat som fältarkeolog sedan 2010. Han har flerårig erfarenhet som projektledare både som anställd hos Kulturmiljö Halland (2013–2016) samt Förvaltningen för kulturutveckling (före detta Västarvet) (2016-). Simon besitter särskild expertis gällande förhistoriska bebyggelselämningar från Skandinavien i allmänhet och Västsverige i synnerhet. Han har deltagit i undersökningar av huslämningar från främst järnålder i Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Halland, Skåne och Uppland i Sverige samt Gudbrandsdalen i Norge. Undersökningarna har mestadels varit inom ramen för uppdragsarkeologi, men han har även bedrivit forskningsundersökningar i Bohuslän och Dalsland där fokus har legat på bebyggelseutvecklingen under järnålder.

Anna är fil. dr. i arkeologi och har arbetat med olika forskningsprojekt sedan 2000. Idag är hon, tillsammans med kollegan Annelie Nitenberg, verksamhetsledare på Västsvensk arkeologi och ansvarig för såväl forskning som konsultuppdrag. Hennes tidigare forskningsprojekt har framför allt handlat om yngre järnålder och tidig medeltid, med undersökningar av allt från vendel- och vikingatida boplatslämningar och gravar till medeltida stadslager, kyrkplatser och exklusiva gravmonument från 1200-talet.

Drivkraften har alltid varit en vilja att förstå människan bakom tingen och lämningarna i landskapet. Och relationen mellan människan och de fysiska saker hon omger sig med.

Genom en inventering och dokumentation av liljestenar och stavkorshällar kom intresset att riktas mot medeltida gravmonument och kristen begravningspraktik i framför allt Vänerlandskapet.

I synnerhet har hon intresserat sig för gravmonumentens sociala aspekter, hur de blev en del av en monumentalisering av landskapet under medeltiden och hur de fungerade i sociopolitiska strategier. Detta blev också ämnet för hennes avhandling som färdigställdes 2021.

Per Martin Olof Rundkvist, född 4 april 1972 i Sankt Görans församling i Stockholm, är svensk arkeolog. Han är filosofie doktor i arkeologi och forskningslektor vid universitetet i Łódź i Polen. Under åren 2012–2017 undervisade han i arkeologi vid Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.

Rundkvist disputerade 2003 vid Stockholms universitet på en avhandling om Gotlands största gravfält, Barshalder. Hans forskning rör främst Skandinaviens bronsålder, järnålder och medeltid. I den arkeologiska debatten har han intagit en rationalistisk och kritisk hållning gentemot postmodernistisk relativism.

Han har lett fältundersökningar vid bland annat Askahögen, Barshalder, Birgittas udde, Djurhamn, Kungahälla, Landsjö, Pukeberget, Skamby, Skällviks borgruin, Stensö borg och Sättuna.

Rundkvist forskar särskilt på den yngre järnålderns elit i Östergötland. Vid Askahögen – en människotillverkad plattform från mitten av 600-talet – har han undersökt lämningarna av en cirka 50 meter lång hall som fungerat som ett regionalt maktcentrum under flera hundra år.

Han har ingått i redaktionerna för arkeologitidskriften Fornvännen (1999–2018) och den populärvetenskapliga tidskriften Folkvett (2002–2014). Åren 2011–2014 var han ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Glad

Lorem ipsum dolor sit amet consectetur adipiscing elit, donec sociis ultrices placerat hac sem erat dictum, fringilla eros accumsan massa nisi sollicitudin. Est duis hendrerit metus tempor suspendisse eros enim pharetra quis dictum, nostra tempus rhoncus id sapien parturient cubilia nam augue, dis rutrum ridiculus ante nec interdum sagittis eleifend penatibus. Bibendum montes aptent penatibus quisque a praesent consequat at fusce, pellentesque netus ridiculus condimentum eget gravida faucibus ligula, sed nunc sociis curae torquent facilisis donec vulputate.