Svarteborg

ett centrum för makt och utbyte i norra Bohuslän

Svarteborg

ett centrum för makt och utbyte i norra Bohuslän

Svarteborg i norra Bohuslän var under järnåldern och tidig medeltid en plats med ovanligt stor strategisk och ekonomisk betydelse. Läget vid den så kallade Inre leden gav kontroll över handel, transporter och kontakter mellan kust och inland. Exklusiva fynd, omfattande fornlämningar och tidiga kyrkliga funktioner pekar på lokal makt och långväga nätverk. Detta projekt undersöker Svartborgs roll som knutpunkt för handel, kommunikation och makt genom arkeologisk forskning och metallsökning.

Bakgrund

Historiana möter våren med en metalldetektorundersökning i Svarteborg som ligger i Munkedals kommun. Tillståndet från länsstyrelsen är klart!

Projektet, som är en arkeologisk forskningsundersökning, leds av Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Föreningen Historiana och Sveriges Metallsökarförening. Projekt- och fältarbetsledare är arkeologerna Ulf Ragnesten och Martin Rundkvist. Projektet utgår ifrån arkeolog Kristina Bengtssons forskning. Svarteborgs Hembygdsförening är en viktig partner i detta projekt.

Svarteborgs kyrka var en fylkeskyrka och därmed en av de tidigaste kyrkorna i dåvarande Norge. Det innebar att den var huvudkyrka för norra Bohuslän. Kyrkan låg dessutom vid en viktig, numera delvis torrlagd transportled, genom inlandet.

Under järnåldern var havsnivån tio meter högre än idag och det va då en förlängning av Färlevfjorden som gick över hela Dingleslätten, via en flod till sjön Aspen och via nästa flod till Bullaresjöarna och vidare upp i Idefjorden. Den så kallade Inre leden.

Svarteborg hade därmed ett mycket strategiskt läge. Man kunde helt behärska denna inre vattenled som måste varit oerhört viktig under stora delar av järnåldern och förmodligen in i tidig medeltid.

Vid sydspetsen av sjön Aspen hittar vi ortnamnet Köpestad som kan hänföras till att det legat  en handelsplats där. Förhoppningen är att via metalldetektering kunna lokalisera denna handelsplatsen. Målet är att i åkermarken hitta en koncentration av fynd som kan bestå hacksilver, viktlod, sländtrissor och eventuella halvfabrikat i kopparlegering.

svarteborg karta
Bild2 1

Åtta halsringar av guld hittade på Dingleslätten, datering 400-550 e. Kr., folkvandringstid

Att Svarteborg haft en maktposition bekräftas av ett antal fina fynd som gjorts i området. Till exempel en guldmedaljong som är ett försök att efterapa ett romerskt kejsarmynt. Medaljongen är tillverkad i regionen någon gång under romersk järnålder. Den hittades tillsammans med en gravurna i en gravhög någonstans på Svarteborgs ägor under 1800-talet.

På Bohusläns museum finns en spännande staty som kommer från Svarteborgs kyrka. Den sägs föreställa kung Rane eller St. Olof.

Göteborgs stadsmuseum som leder detta forskningsprojekt är mycket intresserat av de viktiga köpingarnas/handelsplatsernas läge, kontaktvägar och utveckling.

svarteborg figurer

St. Olof eller Kung Rane i Svarteborgs kyrka
Skulptur i täljsten som suttit över västingången
Jfr med kungen i schackspelet från St Lewis, 1100-tal

Arkeolog

Arkeolog & Forskningsansvarig

Kristina Bengtsson

Jag är fil.lic. i arkeologi och avslutar snart min doktorsavhandling om det vikingatida Kungahälla. Där har jag bedrivit undersökningar sedan år 2000 och bl.a. funnit en 500m2 stor hallbyggnad, en av de största i Norden. Utöver Kungahälla har jag ett brinnande intresse för Bohusläns historia och förhistoria och framför allt av förhistoriska handelsplatser. Vid det vikingatida Kungahälla har vi funnit en vendel/vikingatida handelsplats, hittills den enda i Bohuslän.

Jag är även initiativtagare till projektet om Greby handelsplats från romersk järnålder, 300-tal e.Kr., och kanske den äldsta i Skandinavien. Jag är övertygad om att det har funnits ett antal förhistoriska handelsplatser längs Bohuskusten, och Köpestad i Svarteborgs socken och vid ”den inre leden” kan mycket väl vara en av dem.

Genomförande Arkeolog & Rapportering

Martin Rundqvist

Per Martin Olof Rundkvist, född 4 april 1972 i Sankt Görans församling i Stockholm, är svensk arkeolog. Han är filosofie doktor i arkeologi och forskningslektor vid universitetet i Łódź i Polen. Under åren 2012–2017 undervisade han i arkeologi vid Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.

Rundkvist disputerade 2003 vid Stockholms universitet på en avhandling om Gotlands största gravfält, Barshalder. Hans forskning rör främst Skandinaviens bronsålder, järnålder och medeltid. I den arkeologiska debatten har han intagit en rationalistisk och kritisk hållning gentemot postmodernistisk relativism.

Han har lett fältundersökningar vid bland annat Askahögen, Barshalder, Birgittas udde, Djurhamn, Kungahälla, Landsjö, Pukeberget, Skamby, Skällviks borgruin, Stensö borg och Sättuna.

Rundkvist forskar särskilt på den yngre järnålderns elit i Östergötland. Vid Askahögen – en människotillverkad plattform från mitten av 600-talet – har han undersökt lämningarna av en cirka 50 meter lång hall som fungerat som ett regionalt maktcentrum under flera hundra år.

Han har ingått i redaktionerna för arkeologitidskriften Fornvännen (1999–2018) och den populärvetenskapliga tidskriften Folkvett (2002–2014). Åren 2011–2014 var han ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning.

Projektledande Arkeolog

Ulf Ragnesten

Ulf Ragnesten är arkeolog till yrket. Har arbetat med arkeologiska exploateringsundersökningar på Riksantikvarieämbetet och sedan 1991 på Göteborgs stadsmuseum. Skrev 1996 licentiatuppsats med titeln ”Bruk av järn i västsvensk förhistoria”. Disputerade 2007 på doktorsavhandlingen ”Individ och kollektiv i förromersk järnålder”. Har skrivit om brons- och järnåldersmaterial i vetenskapliga artiklar.

Ulf har varit ledare för många arkeologiska utredningar, förundersökningar och slutundersökningar. Han har också utfört vetenskapliga projekt såsom gravfälts- och boplatsundersökningar med vetenskaplig inriktning. Det har varit i Östra Änghagen (2010) och Skändla (2012-2016) i Göteborg. Ulf deltog även i Göteborgs universitets undersökningar i Ytterby och drev senare (2018) projektet vidare i Stadsmuseets regi.

Projektplan

Mål

Undersökningen utgår från ortnamnet Köpestad, det kommunikativa terrängläget samt Svarteborg kyrkas status som fylkeskyrka gör att platsen är lovande som en potentiellt vikingatida-tidigmedeltida handelsplats. Målet är att eftersöka en klunga i åkermarken med förhoppning att bl.a hitta hacksilver, viktlod, sländtrissor mm

Tidplan

Första undersökningen genomförs den 9:e april. Därefter tas nya beslut om vidare undersökningar.

Metod

Undersökningen avses att i ett första skede genomföras under en dag i fält. Projektet leds av Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Föreningen Historiana och Sveriges Metallsökarförening. Projekt- och fältarbetsledare är Ulf Ragnesten och Martin Rundkvist. Ytorna kommer indelas med GPS i rutor om 50 x 50 m och avsökas metodiskt med metallsökare. Enbart åkermark berörs och allt arbete sker efter överenskommelse med lantbrukare. Med hjälp av metallsökarnas diskrimineringsfunktion tillses att inga järnföremål tas upp. De fynd som behålls mäts in med hand-GPS. Fältarbetsledarna daterar fynden i takt med att de kommer ur marken. Fynd som inte kan dateras, eller som kan dateras till perioden 1600–1849, återdeponeras på respektive fyndplats.

Metallsökning

Metod för att med metalldetektorer lokalisera metall. Metallsökningarna genomförs av föreningen Historiana tillsammans med medlemmar i Sveriges Metallsökarförening. Ytor mellan kyrkan och biskopsborgen indelas med GPS i rutor om 50×50 meter och avsöks metodiskt med metallsökare.

Fältarbetet

Just nu finns det inga nyheter om fältarbetet i detta projekt.

Kostnadsbudget

I dagsläget så har kostnaderna för resorna betalats av en donator som valt att vara anonym, samt att boende har lösts lokalt i närheten av Svarteborg. Historiana har även beslutat att använda del av tidigare donerade ej använda pengar för att betala markägaren för dennes förstörda grödor.

 

Crowdfunding

De insamlade medlen till Svarteborgprojektet kommer oavkortat gå till konservering av fynden som görs under projektet. Sveriges Metallsökarförening har tillsammans med Historiana säkerställt att det finns minst 25000 kr för konsevering. Konservering av metallfynd är dyrt och för att kunna plocka upp och konservera så många fynd som möjligt under dessa undersökningar, hoppas vi genom crowdfunding att få in ytterligare medel till konservering.

 Så brinner du för historia, vill vara delaktig att hitta och bevara den för omvärlden så donera gärna en summa, stor som liten, tillsammans så bevarar vi vårt arv.

Konservering av metallföremål à 1000 kr inkl moms
30000 kr
Betalning till markägaren för förstörd gröda
2997 kr
Projektledarens resor och inkvartering
4000 kr
Summa: 37000 kr

Donationer & Sponsorer

Sveriges Metallsökarförening
15000 kr

Anton Niva
1500 kr

Anonym
1000 kr

Stellan Svensson
500 kr

Aina Barnevik
1000 kr

Svante Johansson
1000 kr

Anonym
4000 kr

Patrik Hallberg
200 kr

Kalle Svanberg
100 kr

Dennis Karlsson
500 kr

Mattias Sköld
500 kr

Christer Ström
100 kr

Olov Eriksson
500 kr

Alexander Olsson
350 kr

Berit Magnusson
100 kr

Pirjo Robertsson
300 kr

Isabelle Falsen
500 kr

Jimmie Flasen
500 kr

Kasserava Cruisers
200 kr

Olle Olsson
1000 kr

Summa: 28850

Donationer för detta projektet är stängt!

Vill du hjälpa oss med generella donationer som inte är kopplat till projektet Svarteborg, klicka här.

Resultat & Upptäkter

Har vi hittat en del av Kung Gandalfs svärd?

Ulf Danell skriver i en artikel att runorna på guldmedaljongen från Svarteborg betyder ”Gadafi”, vilket betyder ”åt Gandalf”.
Han var en sagokung över Alverna i Alvhem och härskade i Västsverige vid 500-talets början. Gandalf lånades sedermera in av Tolkien och blev en riktig kändis.

Tänk att det funnits en person i Svarteborg som gjorde sig en kopia av romerska kejsarnas medaljonger. Han ristade in sitt namn med runor ”Gandalf”. Oavsett dessa spekulationer och tolkningar har den förgyllda svärdsringen från Köpestad tillhört någon i samhällets yttersta elit runt 500 e kr.

Vad har vi lärt oss mer?
– ofärdig sländtrissa från vikingatid indikerar hantverk på platsen
– det vikingatida myntet slaget kring år 790 är ifrån den första vågen av importerat silver. Det är från Afghanistan och är den bästa vinken om en handelsplats i faggorna
– det vackra bultlåset från vikingatiden indikerar en rik boplats, precis som det förgyllda spännet från samma tid

Tack till

–      alla donatorer som gör det möjligt att konservera dessa fynd
–      ni som lade er lördag på att söka ny kunskap med era detektorer (Sveriges Metallsökar Förening)
–      våra fantastiska arkeologer
–      Svarteborgs fina Hembygdsförening

Låt oss gå vidare med Svarteborg i höst, efter skörden, så får vi kanske fler svar!

– Arkeologi för alla –

Förgylld svärdsring

Arabiskt Direhm.

Bultlås

Medaljong

Sländtrissa

Dokument

Köpestad rapport
Öppna
Donera till projektet

Här kan du boka plats på Svarteborg!
Eventet startar den kl