Kungahälla
Kungahälla
Bakgrund
Var låg vikingatidens Kungahälla? Många skulle säga att den frågan redan är besvarad – det vikingatida Kungahälla låg vid Kastellegården alldeles intill Nordre älv. Men det stämmer inte.
Kungahälla vid Kastellegården är en medeltida stadsbildning som började etableras kring år 1080 och sedan expanderade som Norges sydligaste stad med stor strategisk betydelse. Staden hade sin storhetstid under första delen av 1200-talet.
Vid de arkeologiska utgrävningar som gjorts genom åren har inga fynd från vikingatiden påträffats i Kungahälla. Låt oss istället börja vid gravfältet Västra Porten – Stora Smällen som ligger i Ytterby, en knapp kilometer väster om medeltidsstaden. Det är södra Bohusläns största gravfält från järnåldern med cirka 160 gravar. Alldeles nedanför gravfältet gjordes det under perioden 2000-2018 flera arkeologiska utgrävningar vid en nyupptäckt järnåldersboplats. Man har där hittat ett femtontal huslämningar, daterade till tiden från omkring 500-talet f.Kr. till första halvan av 600-talet e.Kr. Mest uppseendeväckande var fyndet av en stor hallbyggnad från folkvandringstid till tidig vendeltid. Huslämningen var omkring 50 meter lång och 10 meter bred, vilket gör den till Bohusläns, till ytan, största kända långhus.
Vi vet att det låg en stor gård som på 1300-talet kallades Lilla Kungahälla intill gravfältet. Kan den ha varit en kungsgård som var säte för de vikingatida kungarna som ibland var norska, ibland svear, ibland daner – Kungahälla? Det är en teori. En annan teori är att det vikingatida Kungahälla låg cirka 300 meter österut vid Kyrkbäcken. Den teorin stärks av de metalldetektorundersökningar som utfördes på båda sidor om Kyrkbäcken under åren 2013-2015. Då hittades över 80 viktlod av bly och kopparlegering, sländtrissor av bly, dräktspännen från folkvandringstid, vendeltid och tidig vikingatid samt plomber och mynt från medeltiden. Bland fynden finns även inslag av metallhantverk i form smältor. Eller var det i området vid Ytterby gamla kyrka som vikingarna en gång slog sig ner? Denna plats har också ett mycket strategiskt läge. Strax intill rinner Kyrkbäcken ut i Nordre älv. Historiana.se tänker aktivt och i samarbete med andra söka svaret på frågan – var låg det vikingatida Kungahälla?
2021-08-22
Hurra! Tillståndet är klart för Historianas andra projekt. Därmed närmar vi oss skarpt läge i sökandet efter det vikingatida Kungahälla. Var bodde människorna under vikingatiden? Det blir en metalldetektorundersökning där vi fortsätter på nya marker längs Kyrkbäckens dalgång ner mot älven. Under ledning av arkeolog Simon Karlsson
Den undersökning som gjordes 2013-2015 gav fantastiska resultat. Vi kan slå fast att där låg en handels- och hantverksplats under vendel- och vikingatid fram i tidig medeltid. En del av fynden som gjordes då kommer vi att presentera här.
Arkeolog
Simon Karlsson
Simon har arbetat som fältarkeolog sedan 2010. Han har flerårig erfarenhet som projektledare både som anställd hos Kulturmiljö Halland (2013–2016) samt Förvaltningen för kulturutveckling (före detta Västarvet) (2016-). Simon besitter särskild expertis gällande förhistoriska bebyggelselämningar från Skandinavien i allmänhet och Västsverige i synnerhet. Han har deltagit i undersökningar av huslämningar från främst järnålder i Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Halland, Skåne och Uppland i Sverige samt Gudbrandsdalen i Norge. Undersökningarna har mestadels varit inom ramen för uppdragsarkeologi, men han har även bedrivit forskningsundersökningar i Bohuslän och Dalsland där fokus har legat på bebyggelseutvecklingen under järnålder.
Projektplan
Mål
Vi vet idag att det funnits en omfattande järnåldersbebyggelse intill det stora gravfältet Västra Porten i Ytterby socken. Denna boplats utmärker sig med flera samtida gårdar från äldre järnålder som närmast kan liknas vid en tidig bybildning. Under folkvandringstiden (400–550 e. Kr.) uppförs på platsen en imponerande, nästan 50 meter lång hallbyggnad. Bebyggelsen överges sedan någon gång under 600-talet e. Kr. Omkring 450 år senare anläggs staden Kungahälla vid Kastellegården drygt en och en halv kilometer sydost om den tidigare järnåldersbebyggelsen. Detta projekt har som mål att försöka fånga upp perioden mellan dessa två omfattande bebyggelsekomplex. Var fanns den medeltida staden Kungahällas föregångare?
Tidplan
Höstens undersökning innefattar en dags metalldetektering av ett 5,8 hektars stort område väster om Ytterby gamla kyrka.
Metod
För att lokalisera den vikingatida bebyggelsen kommer vi att använda oss av olika arkeologiska prospekteringsmetoder. Inledningsvis används metalldetektering i syfte att ringa in intressanta områden. Boplatser från yngre järnålder efterlämnar inte sällan talrika spår i form av metallföremål. Om det dessutom rör sig om en vikingatida handelsplats och kungsgård kan man förvänta sig ett mycket rikt fyndmaterial. Därefter kommer vi utföra geofysiska undersökningar inom områdena med hjälp av magnetometer och georadar. Till syvende och sist är målet att ”sätta spaden i jorden” för att kunna verifiera om det rör sig om en boplats eller ej.
Metallsökning
Metod för att med metalldetektorer lokalisera metall. Metallsökningarna genomförs av föreningen Historiana tillsammans med medlemmar i Sveriges Metallsökarförening. Ytor mellan kyrkan och biskopsborgen indelas med GPS i rutor om 50×50 meter och avsöks metodiskt med metallsökare.
Fältarbetet
Kostnadsbudget
Donationer & Sponsorer
Anonym
1000 kr
Anders Börjesson
100 kr
Lennart Claesson
100 kr
Tobias Bondesson
500 kr
Björn Källhult
500 kr
Anonym
500 kr
Petra Gustavsson
300 kr
Peter S
100 kr
Anonym
100 kr
Jonna Bengtsson
1000 kr
Daniel Stensson
200 kr
Anonym
300 kr
Stellan Svensson
500 kr
Seb Nordengard
100 kr
Mattias Sköld
1000 kr
Martin Nordström
800 kr
Martin Skoglund
500 kr
Stellan Svensson
500 kr
Bernt Samuelsson
100 kr