Alvhem
Alvhem
Fanns det en kungsgård och en kyrka i Lilla Alvhem? Vilken roll hade i så fall kungsgården i förhållande till Lödöse och en eventuell vikingatida handelsplats vid Grönån?
Bakgrund
De första städerna i Sverige var kopplade till kungsgårdar. Ett känt exempel är Birka med Adelsö. Med stor sannolikhet finns en viktig kungsgård nära Lödöse när staden anläggs under slutet av vikingatiden. Den gården har av många sedan länge ansetts vara Alvhem några kilometer nedströms Lödöse. Gården är känd från källor från 1300-talet och namnet är närstående ”Alvhem” som beskrivs som ett rike i de isländska sagorna. Detta rike hade egna kungar och bedrev krig mot andra riken i Skandinavien. Bland deras kungar återfanns namnkunniga individer som Alf och Gandalf. Intresse från namnkunniga forskare fanns redan i början av 1900-talet och man spekulerade om att den mytologiske Götakungen Beowulf skall ha haft sådan gård i Alvhem.
Lokala traditioner talar om att det skall ha funnits ett kapell i Lilla Alvhem och en karta från 1701 visar på platsen för kapell och kungsgård. Dokument bekräftar att platsen tidigare var en egen socken som kallades ”Kapels Socken”. Platsen är magisk och består av en platå på den högsta punkten i området. Medeltida tegel och hästskor har hittats och fina gravar från järnåldern finns intill. Inom ett par kilometer från Lilla Alvhem har man hittat två guldskatter från 500-talet e. Kr. och en silverskatt från vikingatiden.
Nu vill vi ha svar på följande frågor:
- Fanns det ett kapell/kyrka i Alvhem?
- Fanns där en kungsgård?
- Hur gammal är i så fall kungsgården?
- Hur länge fanns det en kyrka på platsen?
- Vilken roll har gården haft i förhållande till Lödöse och en eventuell vikingatida handelsplats i Grönköp vid Skepplanda?
Arkeolog
Projektledande Arkeolog
Martin Rundqvist
Per Martin Olof Rundkvist, född 4 april 1972 i Sankt Görans församling i Stockholm, är svensk arkeolog. Han är filosofie doktor i arkeologi och forskningslektor vid universitetet i Łódź i Polen. Under åren 2012–2017 undervisade han i arkeologi vid Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.
Rundkvist disputerade 2003 vid Stockholms universitet på en avhandling om Gotlands största gravfält, Barshalder. Hans forskning rör främst Skandinaviens bronsålder, järnålder och medeltid. I den arkeologiska debatten har han intagit en rationalistisk och kritisk hållning gentemot postmodernistisk relativism.
Han har lett fältundersökningar vid bland annat Askahögen, Barshalder, Birgittas udde, Djurhamn, Kungahälla, Landsjö, Pukeberget, Skamby, Skällviks borgruin, Stensö borg och Sättuna.
Rundkvist forskar särskilt på den yngre järnålderns elit i Östergötland. Vid Askahögen – en människotillverkad plattform från mitten av 600-talet – har han undersökt lämningarna av en cirka 50 meter lång hall som fungerat som ett regionalt maktcentrum under flera hundra år.
Han har ingått i redaktionerna för arkeologitidskriften Fornvännen (1999–2018) och den populärvetenskapliga tidskriften Folkvett (2002–2014). Åren 2011–2014 var han ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning.
Projektplan
Projektplan för arkeologiska fältarbeten i Alvhem
Mål
Arkeologer från Lödöse museum ledde en mindre utgrävning på åsen 2008 med frivillig arbetskraft. Då hittade man rester av små byggnader och enkla senmedeltida småföremål som tyder på att schaktet träffat kungsgårdens uthus. Huvudbyggnaden, kapellet och kyrkogården stötte man inte på. Dem vill vi leta efter nu.
Tidplan
Första steget: Tre dagar i fält med max 21 frivilliga per dag, sedan 5 dagars rapporttid för projektledaren. Den begränsande faktorn vid provgropsgrävning är antalet såll.
Andra steget: Längden och ytomfattningen på fältarbetet får styras av första stegets resultat och tillgången på frivillig arbetskraft.
Metod
Terrängen lämpar sig inte för geofysik: Här behöver vi i första steget gräva och sålla ett stort antal provrutor. Fynd av keramik, glas och mynt kan datera aktiviteterna på åsen och säga något om statusnivån genom sin kvalitet. Mynt och människoben kan avslöja var kapellet stod och datera dess bruk. I andra steget kan vi sedan expandera de mest givande provrutorna för att studera byggnadernas planlösningar och fördelningen av småföremål inom dem.
Arkeologisk utgrävning
En arkeologisk utgrävning är en metodisk och noggrant planerad undersökning där man genom grävning frilägger, dokumenterar och tolkar spår efter människors aktiviteter i det förflutna. Målet är att förstå vad som hänt på platsen, när det skedde och hur olika händelser hänger ihop.
Arbetet innebär att man steg för steg tar fram och beskriver lämningar som till exempel eldstäder, avfallsgropar, stolphål, jordlager, kulturlager, verkstadsytor eller gravar. Varje lager och varje lämning ses som en del av en större berättelse – och genom att tidsmässigt ordna dem kan arkeologerna rekonstruera platsens utveckling från olika perioder.
Dokumentationen är central: allt fotograferas, mäts, ritas och registreras innan det tas bort. Prover samlas in för analyser, som kan ge information om datering, miljö, matvanor, hantverk och mycket annat.
Syftet är inte bara att hitta föremål, utan att förstå människors liv och verksamheter: hur de byggde, arbetade, bodde, rörde sig och brukade landskapet.
Alla arkeologiska undersökningar leds av en utbildad arkeolog som är knuten till en auktoriserad arkeologisk verksamhet, ofta kopplad till ett läns- eller regionmuseum. Fynd och dokumentation tas alltid om hand och bevaras på museum enligt kulturmiljölagen.
Fältarbetet
Kostnadsbudget
Crowdfunding
Vi tror att det kommer ta en längre tid innan hela summan till projektet är insamlad. För att avancera snabbare framåt så delar vi istället upp finansieringen av projektet i tre delmål. Och fortsätter framåt vartefter delmålen passeras. Det är inte heller ett stort problem då kostnaderna uppkommer efter hand och den största (och sista) kostnaden, dvs konserveringskostnaden har vi möjlighet att delvis själva styra över.
Delmål 1Insamlade medel: 20 000 kr Länsstyrelsens godkännande Markägarens godkännande Resultat: Vi trycker officiellt på knappen och startar projektet! Projektledaren framställer alla erforderliga dokument och ansökningar. Namninsamlingen på frivilliga projektdeltagare startar via kontaktformulär. |
Delmål 2Insamlade medel: 50 000 kr Minst 30 000 kr i en första konserveringsbudget Resultat: Fältdelen av projektet genomförs, omfattningen beror på hur stora de insamlade medlen blir. |
Delmål 3Insamlade medel: 50 001-100 000 kr Resultat: Projektet kommer genomföras, de insamlade medlen är det som i slutändan begränsar hur många fynd vi kommer kunna konservera & därigenom hur många provgropar som kommer grävas.
|
Donationer & Sponsorer
Guthen Erg Alf 1000 kr
Till spadar och annat 50 kr
Nils Erik Molin 200 kr
Ann Sundberg 100 kr
Tobias Bondesson 500 kr
Björn Källhult 500 kr
Magnus Skogsbäck 300 kr
Anonym 700 kr
LG Nilsson 300 kr
Jonas H 500 kr
Stig Johansson 200 kr
Stellan Svensson 500 kr
Daniel Stensson 200 kr
Alexander Olsson 300 kr
Kalle Enström 200 kr
Jan Carlsson 4000 kr
Anonym 300 kr
Christina Lundberg 300 kr
Vikingargbgana 100 kr
Lotta Sanfridsson 1000 kr
John Hårdsten 500 kr
Lovisa Lidell 500 kr
Alexander Olsson 500 kr
Marina Eriksson 500 kr
Anonym 500 kr
Kerstin Sandell 500 kr
Martin Skoglund 500 kr
Mats Karlsson 500 kr
Robert Nordberg 500 kr
Lars Gyllingberg 500 kr
Carina Cedenskog 500 kr
Kristian Eriksson 500 kr
Helena Johansson 500 kr
Janne Latvalla 500 kr
Jesper Skoglund 500 kr
Kenth Lärk 500 kr
Maria Vårholm 500 kr
Per-Arne Ryderup 1500 kr
Hans Jansson 500 kr
Stefan Åsbom 500 kr
Per-Arne Gullvi/Holmqvist 500 kr
Christian Danielsson 500 kr
Ingegerd Persson 500 kr
Fredrik Andersson 1000 kr
Simon Olsson 500 kr
Alexander Baggersgård 500 kr